Syftet med studien var att öka kunskapen om och förståelsen av beteenden som Vuxna barn till alkoholmissbrukare kan ha. Det är en kvalitativ studie där fyra kvinnor intervjuats för att få en beskrivning av deras erfarenheter av att växa upp i ett hem med alkoholmissbruk, hur de uppfattar att deras beteende påverkats och förändrats efter att ha genomgått en Vuxna Barn-behandling. En expertintervju har gjorts med en terapeut för den Vuxna Barn-behandling som intervjupersonerna genomgått för att få reda på vad den innebär. Utifrån tidigare forskning och övrig empiri har vi fått fram vilka karaktäristiska beteenden ett barn till alkoholmissbrukare kan ha. Studien har utgått från två vetenskapsfilosofiska positioner, hermeneutiken och fenomenologin.

Syftet med vår rapport är att beskriva förskollärares erfarenheter i det pedagogiska mötet med barn till alkoholmissbrukare. Empiriskt underlag för slutsatser har tagits fram genom personliga intervjuer med sex yrkesverksamma förskollärare som tidigare kommit i kontakt med denna grupp av barn. Intervjuerna visar deras erfarenhet av hur barnens nyfikenhet och lust att lära ser ut i jämförelse med de andra barnen, signaler som bör uppmärksammas samt hur de bemöter och jobbar med dessa barn. Slutsatser som har dragits av förskollärarnas erfarenheter av det pedagogiska mötet med barn till alkoholmissbrukare belyser svårigheterna med att identifiera dessa barn men visar att genom hantering av individers, inte gruppers, behov kan ett starkare bemötande skapas..

Syftet med studien är att få en djupare inblick i hur en kvinna kan påverkas som barn men även som vuxen av att växa upp i en familj där den ena föräldern är alkoholmissbrukare. Intresseområdet är att studera uppväxtförhållanden samt hur dessa påverkar individen psykiskt, fysiskt och socialt. Då tidigare forskning i huvudsak fokuserar på hur pojkar och män påverkas av att växa upp i familjer där en förälder missbrukar alkohol, inriktar sig denna studie på kvinnor. För att få en djupare inblick i problemområdet valdes en kvalitativ metod där fyra kvinnor intervjuades. I studien framkommer flera likheter mellan kvinnorna, exempelvis funktioner inom familjesystemet, så som lojalitet, samt de roller som kvinnorna antog.

?De glömda barnen? är ett begrepp som kommer från Margret Cork (1994) som gjorde en studie av barn till alkoholmissbrukare som publicerades på 1970-talet. Hon menade att barnen var glömda av föräldrarna, omgivningen, missbrukarvården och forskningen. Föräldrarna hade fullt upp med alkoholen. Omgivningen visste inte mycket om situationen, då alkoholmissbruk hör samman med skam och att hela familjen försöker dölja och förneka alkoholberoendet.

Alkoholmissbruk påverkar inte bara missbrukaren själv utan även dennes anhöriga.Alkoholmissbruk är därför att betrakta som en familjesjukdom. Syftet med studien var attundersöka om barn till alkoholmissbrukare upplever känslor av skam och om de uppleverstigmatisering. Vidare ville vi se om barnen, i så fall, gör någonting för att undvika detta. Vårstudie baseras på en kvalitativ metod där vi, utifrån en narrativ analys av sju självbiografier,försökt belysa författarens känslor, tankar och upplevelser under uppväxten. Med hjälp avdessa självbiografier skapas en djup inblick i författarnas uppväxt, upplevelser och känslor.Resultatet av vår studie består av två huvudkategorier; Skam och hemligheter/döljande.Resultatet av vår studie visar att barn till alkoholmissbrukare upplever skam ochstigmatisering.

Sammanfattning         I denna studie undersöks vilka faktorer som bidrar till att barn som växer upp med minst en förälder som missbrukar alkohol, trots detta har en social fungerande tillvaro idag. Frågeställningarna behandlar skyddsfaktorer, riskfaktorer och hur barn hanterar sin situation. För att svara på dessa frågor har litteratur på området och tre kvalitativa intervjuer legat till grund för resultaten. Litteraturen består av internationella artiklar, svenska artiklar, böcker och rapporter. Materialet har analyserats och problematiserats med begreppen resiliens och KASAM som teoretiska utgångspunkter.

Syftet med uppsatsen är att studera hur vuxna barn till alkoholister beskriver att de påverkats av att växa upp i en familj med alkoholmissbruk. Anhöriga till alkoholmissbrukare är en stor och viktig grupp och speciellt barnen, vilken situation inte alltid uppmärksammas. Detta på grund av att missbruket ofta kan vara dolt och därför okänt utanför familjen. Det finns idag omfattande kunskap om vilka skador som missbruk framkallar och vi vet att en uppväxt präglad av föräldrars missbruk ökar risken för att barnet sedan utvecklar psykiska problem I (Woititz, 2002, s.48f). För att kunna beskriva och belysa hur barn har det som lever i en sådan miljö kommer en kvalitativ metod att användas genom tre djupintervjuer.

Efter verksamhetsförlagd utbildning har författarna till studien uppmärksammat att det finns en brist hos vårdpersonal att uppmärksamma barn till alkoholmissbrukande föräldrar. Tidigare studier och rapporter från bland annat Socialstyrelsen stödjer att det finns brister i att uppmärksamma dessa barn. Tidigare studier visar även på att barn som växer upp i ett hem där ett alkoholmissbruk föreligger löper ökad risk att drabbas av psykisk ohälsa. I Sverige beräknas 20 procent av alla barn leva i ett hem där det förekommer ett riskbruk av alkohol hos någon av föräldrarna. På grund av detta är studiens syfte att belysa vuxna personers upplevelser av att som barn ha växt upp i ett hem där alkoholmissbruk har förekommit.

Detta examensarbete handlar om barn som har alkoholmissbrukande föräldrar. Syftet med mitt arbete har varit att få kunskap om hur det är att växa upp i en miljö där alkoholmissbruk förekommer, samt vilka konsekvenser det får för ett barn. Jag har också velat lära mig mer om hur man som lärare kan stötta de här barnen i en svår livssituation. Arbetet består dels av en litteraturgenomgång och dels av en egen empiridel, som innefattar intervjuer med tre personer som i sitt dagliga arbete kommer i kontakt med den här kategorin barn. Efter att ha gjort detta arbete kan jag konstatera att alkoholmissbruk är ett komplext och mångtydigt begrepp - barn reagerar väldigt olika på att utsättas för alkohol- missbruk.

Syftet med vår studie är att undersöka hur 14 femåringar uttrycker hur det är att vara vuxen. Vi har använt oss av en fenomenografisk ansats med kvalitativ intervju som datainsamlingsmetod. Intervjufrågorna har varit öppna och kompletterats med följdfrågor. De kategorier som visade sig vid analysen var kroppsliga skillnader, brist på vuxnas lyhördhet, bestämmande, trygghet och barn och vuxna som åtskilda. Resultatet visar att enligt barnens beskrivningar är det vuxna som bestämmer.

Syftet med denna studie var att belysa hur sjuksköterskor kan upptäcka och identifiera signaler hos barn som växer upp i en destruktiv miljö av alkoholmissbruk. Metod som användes för att belysa syftet var beskrivande litteraturstudie. Databaser som användes vid sökningen av valda källor var Medline(PubMed) och Cinahl. Andra sökstrategier var manuellsökning i valda källor. Huvudresultatet visade att barn till föräldrar med tungt alkoholmissbruk framförallt mådde psykiskt dåligt, det tog sig uttryck som depression och utåtagerande beteende.

Sjuksköterskor ställer endast frågor om alkoholvanor till en liten del av alla de patienter som söker vård. Syftet med litteraturstudien var att undersöka vilken betydelse det har om sjuksköterskor har fått utbildning i alkoholrelaterade frågor för om hon vågar fråga patienter om deras alkoholvanor. De frågeställningar som framkom utifrån syftet var: Vad får sjuksköterskorna för utbildning och vad påverkar mötet med alkoholmissbrukare? Vågar sjuksköterskor lyfta alkoholfrågan/ämnet med patienter? Hur är sjuksköterskors attityder mot alkoholmissbruk och alkoholmissbrukare? Studien genomfördes som en litteraturstudie och 14 vetenskapliga artiklar granskades till resultatet. I resultatet framkom det att sjuksköterskor ansåg att de ställer frågor om alkoholvanor till patienter men de kan uppleva ett obehag vilket kan beror på att de saknar kunskap på grund av att de fått för lite utbildning.

Utifrån vår forskningsgenomgång framstod bilden av barn och vuxna barn till drogberoende föräldrar som övervägande negativ, sjukligförklarande och stereotypifierande. I kontrast till tidigare forskning sökte vi att med vår studie uppvisa en så komplett och balanserad bild vi kunde av ett antal vuxna barn - studiens syfte var att belysa positiva och negativa upplevelser hos ett antal vuxna barn till drogberoende föräldrar. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ ansats, där empirin samlats in genom intervjuer med fem kvinnliga vuxna barn till alkoholberoende föräldrar. Materialet tolkades med Pierre Bourdieus begrepp habitus, sociala fält och kapital, samt den tidigare forskningen. Vi fann att nästan alla deltagare upplevde ensamhet eller utanförskap under barndomen, att alla hade olika många kompisar under uppväxten och att knappa hälften hade problem med relationer i vuxen ålder.

Voice onset time (VOT) är en akustisk tidsparameter som reflekterar den tidsmässiga samordningen av talmotoriken. VOT betraktas som det mest pålitliga akustiska kännetecknet på huruvida en klusil är tonlös eller tonande.Föreliggande studies syfte var att studera och jämföra VOT hos svenska barn (8, 9, 10, 11 år) och vuxna för att se hur utvecklingen sker samt för att ta fram svenska normvärden. Ljudinspelningar genomfördes på 150 barn och 36 vuxna vid uttal av de svenska klusilerna i minimala par. Akustiska analyser av materialet utfördes sedan.Resultatet visade att de tonlösa klusilerna föreföll produceras med vuxenlika VOT-värden från och med cirka nio års ålder. De tonande motsvarigheterna producerades med vuxenlik VOT omkring tio års ålder.

Bakgrund: Uppfattningen har la?nge varit att Attention-deficit/hyperactivity disorder, ADHD, a?r en diagnos som va?xer bort och inte kvarsta?r in i vuxenlivet och da?rav har forskning runt ADHD, fram till det senaste decenniet, na?stan uteslutande bedrivits runt barn. Da? symtomyttringen ter sig annorlunda hos vuxna a?n hos barn saknas kunskap och fo?rsta?else bland annat inom va?rden och om hur dessa vuxna ska va?rdas och bemo?tas. Fo?r att va?rda vuxna med ADHD pa? ett medma?nskligt sa?tt beho?vs kunskap om hur de upplever sin ha?lsa ma?tt som livskvalitet. Syfte: Studien syftar till att beskriva hur vuxnas livskvalitet pa?verkas av ADHD.Metod: Litteraturstudie med kvalitativa och kvantitativa artiklar som underlag.